1. |
Dikten om floden
02:48
|
|||
|
Dikten om floden
Det ena året efter det andra.
Två år, tre år. Fyra:
Floden flyter.
För tre år sedan var jag vid dess stränder,
för tre år sedan måste ännu allt ske.
Nu kan ingenting hända mer.
Jag vet: allt ska förbli precis som det är.
Och likt alla dagar under tre långa år
vill floden ingenting: bara flyta.
Efter alla dagar under tre långa år
vill jag leva stilla som en stilla flod.
Under tolv månader kommer likadana vågor om och om igen.
Under tolv månader kommer likadana dagar om och om igen.
Man kan komma och gå många gånger under en dag:
från en gata till en annan,
från en kropp till en annan:
så som floden flyter.
Ibland är floden blå. Ibland gul som lera.
Dagar är lätta som den blå färgen.
Och tunga som lera.
En dag. En andra.
dos lid funm taykh
eyn yor nokh a tsveytn
tsvey yor. dray yor. fir:
der taykh geyt.
far dray yorn bin ikh geven bay zeyne breges,
far drey yorn hot nokh alts badrft geshen.
itst kon gornisht mer kumen
ikh veys: tomed zol azoy zayn vi s’iz grod.
un vi far ale teg fun dray lange yor
vil der taykh gornisht: nor flisn.
nokh ale teg fun drey lange yor
vil ikh glatykh vi a shitler taykh shtil-lebn.
in tsvelf khadoshim geyn azoy un azoy fil glaykhe khvalies.
in tsvelf khadoshim geyn azoy un azoy fil glaykhe teg.
men kon geyn fil mol in a tog:
fun eyn gas in a tsveyter,
vun eyn guf tsun a tsveytn:
vi a taykh geyt.
teylmol iz der taykh blo. teylmol leym-gel.
teg zenen laykht vi der blo-kolir. un shver vi leym.
eyn tog. a tsveyter.
|
||||
2. |
Dockor
04:36
|
|||
|
Dockor
Länge stod hon där
halvnaken figur i porslin
bakom ett mjölkigt fönster:
FRISERSALONG – BREDA GATAN – NUMMER FEMTON
Av röd porslinslera
likt Rubens kvinnokroppar
hade hon knådats
och prytts med två rosa bröstäpplen
samt runda glansiga ögon.
Med halvöppna ögon
log porslinet
som i len och vattnig förvåning
över allt som händer i världen
på den andra, på andra sidan glaset.
Där, på den sidan
spatserar dockorna elastiskt
med söta långa mandelögon
och smidiga händer och fötter.
Dockor med hjärtan som slår
med ögonäpplen av glas och fransar med mascara
och röda leenden av märket Kameleont
och ansikten av leende porslin.
Samtidigt på Breda gatan nummer femton
visar rosa dockor fram
levande bröst likt runda äpplen
och sorgen över ännu mer bortslösad lycka.
lalkes
a lange tsayt geshtanen iz zi
vi a halbakt in portselay
unter a milkhiker shoyb:
frizir-gesheft – brayte gas – numer fuftsn
fun roytlekhn portselay-teyg
fun rubensishn froyen layb
geknotn iz zi geven
un farfirt mit tsvey roze brus-epl
vit mit kaylekhdike glantsike oygn.
mit halb-tseefnte oygn
hot geshmeyhlt dos portselay
glat un vaserdik vi farkhidesh
fun altsding vos pasirt oyf der velt
fun der tsveyter, fun yener zayt gloz.
un fun yener zayt funm fentster
shpatsirt hobn mit elasishkayt lalkes
mit oygn zise mandlen lange
un baveglekhe hent un fis.
lalkes mit a harts a baveglekhs
trogn oygn-aplen glezerne in tush bremen
un a shmeykhl in karmin marke kameleon
un ponemer fun portselay vos shmeykhlt.
in derzelber tsayt prezentirn
roze lalkes breyte gas numer fiftsn
brustn lebedike vi kaylekhdike epl
un a troyerikayt vi nokh a glik a farshpiltn.
|
||||
3. |
Dryckesvisa
02:52
|
|||
|
Dryckesvisa
Vår dryckesvisa är sorglig.
Som livet. Som döden.
Vad ska man göra
när ingenting händer på de talrika gatorna
och när allt som händer
bara blir likadant.
Om ingenting sker
under ett, två och tre år
bör man hundra gånger om dagen upprepa
en hjälplös sång till livet:
Vad mer kan hända
vad mer komma
än kastanjeträdet i koppar varje höst
än vanligt folk på banala gator,
i banala rum med väggar och med bord
vad mer kan hända.
När allt är skört och mycket sällsynt
som genomskinligt och doftande porslin:
då väntar den kalla jorden med sina två meter
då väntar intet, döden.
Tomma gator har mer färg än intet
och allt som händer är mer
än intet, än döden.
Låt oss sjunga en vinvisa till livet
lika sorglig som döden.
trinklid III
unzer trinklid iz troyerik.
vi dos lebn. vi der toyt.
voszshe zol men tun
ven s´kumt gornisht fun der groyser tsol gasn
un ven altsding vert shoyn glaykh
vos kumt.
ven s’kumt gornisht
eyn yor un tsvey yor un dray
zol men iberzogn ale teg un in hundert mol
an umbaholfn lid far den lebn:
voszhe kon nokh merer kumen
vos mer
vi der kuperner kashtan-boym ale harbstn
vi geveynlekhe mentshn in gasn banale,
in shtiber banale mit ven tun mit tishn
voszhe kon mer kumen.
ven atsding iz tsar tun zeyer zeltn
vi durkhzikhtiker un shmekndiker portselay:
vorum s’vart di kalte erd mit roym tsvey meter
vorum s’vart dos gornisht, der toyt.
puste gasn zenen fabiker vi dos gornisht
un altsding vos kumt iz mer
vi dos gornisht, vi der toyt.
lomir zingen a veynlid tsum lebn
vos iz troyerik vi der toyt.
|
||||
4. |
Figur I
02:30
|
|||
|
Figurdikter
I
När dagarna inte kan vara något annat än just vad de är
blir vårt liv en figur, en rektangel.
Rektangeln är den söta monotonins själ: det finns en gata för varje dag
som börjar i huset där man bor
och tar slut i samma hus
när solen hamnat på andra sidan.
Rektangeln är avståendets själ:
gråa tågvagnar passerar stationer med en fotogenlykta
gråa och blåa krukor hänger från kalkgröna väggar
en grå kruka, en blå, en grå...
på gator där dimman blommar kör vagnar med mjölkkannor och i rum finns väggar och bord
och vid väggarna och borden figurer med glasaktiga ögon.
figurn-lider
I
ven teg konen shoyn nisht andersh zayn
vi gro azelkhe
iz der rekhtek di figur fun unzer lebn.
der rekhtek iz fun ziser monotonie di neshome:
ven eyn gas iz faran far ale teg
ongehoybn in dem hoyz vu men voynt
un geshlosn in demzelbn hoyz
ven di zun hengt fun der tsveyten zayt.
der rekhtek iz di neshome fun opzog:
a groe ban mit vagonen pasirt statsies mit eyn naft-lamtern
tep groe un bloe hengen oyf vent kalekh-grine
a groer top, a bloer, a groer…
iber gasn vu der nepl blit forn vogns mit milkh-kanen
un in shtiber shteyen vent un tishn
un bay vent un tishn figurn mit glezerne oygn
|
||||
5. |
Figur II
01:28
|
|||
|
II
Men kvadraten vandrar inte
på gatans
melankoliska vidsträckthet.
Kvadraten fogar in hela livet
i dagar som klumpar av bly
förlorade redan från början, för evigt.
Man kan lika gärna bli kvar i huset där man bor
eftersom ingenting kan ske
i något annat hus.
Varför gå på en annan gata:
en kvadrat av söt monotoni
är livet, är världen.
II
ober der kvadrat vandert nisht
in der umetiker vaytkayt
fun eyn gas
der kvadrat past arayn dos gantse lebn
in klumpn balyerne fun teg
farloyrene shoyn fun onhoyb, shoyn fun tomed.
men kon blaybn in dem hoyz vu men voynt
vorim gornisht kon geshen
in tsveytn hoyz.
tsuvos geyn in a tsveyter gas:
a kvadratishe flakh fun ziser monotonie
iz dos lebn, iz di velt.
|
||||
6. |
Figur III
02:01
|
|||
|
III
Runt omkring staden går en blek gata
på den bleka runda gatan
kretsar blåa damer svarta herrar
alla husen är likadana på gatan
den runda.
Varför gå på den runda gatans
melankoliska vidsträckthet
när varje hus rymmer
allt som kan ske.
Och ett möte kan uppstå
och ännu ett...
Staden är cirkelns själ
cirkeln är en utmattad kropp
som gett upp sin väntan
på tusen färggranna saker
som skulle behöva ske.
Det gråa huset på första och på andra gatan
är det färgstarkaste
av alla okända öden på avlägsna gator.
III
arum un arum der shtot geyt a blase gas
in der blaser kaylekhdiker gas
krayzn bloe damen hern shvartse
ale hayzer zenen glaykh in der gas
der kaylekhdiker.
tsuvos geyn in der umetiker vaytkayt
fun a gas a kaylekhdiker
ven in yedn hoyz kumt for altsding
vos kon zayn.
un s´kon kumen di bagegnish
un a tsveyte…
di shtot iz di neshome fun krayz
der krayz iz a mider guf
vos hot zikh opgezogt fun vartn
oyf di toyznt kolirte zakhn
vos voltn badarft geshen
dos groe hoyz in ershter gas tsveyter
iz di fabrikste zakh
fun ale umbakante mazoles in vayte gasn.
|
||||
7. |
Figur IV
03:37
|
|||
|
IV
Ibland är en rund plåtburk
lika melankolisk som en människa i leda.
I många hus skurar pigor stora golv
och blåa soldater marscherar på gator.
Och på stela soldatuniformer,
på blåa soldatmunderingar
glänser fyra putsade runda knappar.
Sorgsna pappersdockor i skyltfönster
visar upp kornblåa klänningar
och leende porslinsdockor
exponerar ondulerat hår
varje våg tre centimeter bred
som av svart plåt och gul plåt.
Och röda och blåa spårvagnar
kör trötta passagerare
till det platta hus där de bor
var och en till sitt nummer.
Första hållplatsen, andra hållplatsen. Tredje.
BREDA GATAN... LÅNGA GATAN...TRÄDGÅRDSGATAN...
TRÄDGÅRDSGATAN... LÅNGA GATAN... BREDA GATAN...
Första hållplatsen, andra hållplatsen. Tredje.
Ett stort klot av grå likformighet
är livet
är världen.
IV
tsumol iz a kaylekhdiker blekh-top
asoy umetik vi a langvayliker mentsh.
in asakh hayser raybn dinstn groyse brikn
un bloe zelner marshirin in gasn
un oyf zelner uniformen shtayfe
un oyf bloe zelner-mundurn
glantsik geputste fir kaylekhdike knep
in vitrines troyerike papi-lalkes
prezentirn kleyder korn-bloe
un tseshmeykhlte portselay-lalkes
shteln oys hor ondulirte
dray tsentimeter breyt yede khvalie
vi fun blekh shvatrsn un fun geln blekh.
un tramvayes royte un bloe
firn op mide parshoynen
in dem flakhn hoyz vu men voynt:
itlekhn unter zayn numer.
ershte statsie. tsveyte statsie. drite.
brayte-gas … lange-gas … gartn-gas …
gartn-gas … lange-gas … brayte-gas …
ershte statsie. tsveyte statsie. drite.
a groyse koyl fun gorer glaykhkayt
iz dos lebn,
iz di velt.
|
||||
8. |
Hus
02:16
|
|||
|
Hus
Cinnobertak: droppar av värme.
Och vithet samlad i skeva rektanglar:
det vita som är platt och utan sötma
blir här en söt suck...
Stödjer sig mot murar
stödjer sig mot gatans oval.
Åh, gatan skulle slutas i en cirkel
och upphöra med sin gång så tyst
om husen ville instämma...
Men husen vill inte dö:
husen vill bara ta ett enda andetag
vila sig – vid det gråa havet: vid gatan...
Och låta sig lockas av ödets båglinjer...
Under ett enda andetag
lutar sig väggarna förvirrade
framför det stora havet av tystnad
som plötsligt har vällt upp omkring dem.
hayzer
tsinober-dekher: tropns varmekeyt.
un vays in farkrumte rekhtekn gezamlt:
yene vays vos iz flakh un on ziskayt
do vert es a ziser gezifts…
ongeshpart zikh in moyern
ongeshpart zikh in dem oval fun a gas
o, di gas volt zikh geshlosn in a krayz
un asoy shtil farendikt in gang
ven di hayzer wolten bashtanen…
ober di hayzer viln nisht dem toyt:
di hayzer viln bloyz oyf eyn otem
opruen zikh – baym groen yam: bay der gas…
un vayter farlokt zey der boygn fun mazoles…
oyf otem bloyz
tulien zikh di vent zetmult
farn groysn yam fun shtilkayt
vos hot oyfgeshprotst arum zey mitamol.
|
||||
9. |
Kärleksdikt
02:25
|
|||
|
Kärleksdikt
Du är tyst och långsam
likt en mycket lång flotte
som forslar doftande granar
från ett berg med blåa dimmor
i en stad med lyktor långt borta
genom dagar med gula solar
genom dagar med gråa himlar.
Du är sorgsen som en flotte
tyst och sorgsen som lyckan.
Med dig går åren förbi
vem minns de förlorade åren...
libe-lid
du bizt shtil un langzam
vi a zeyer lange tratve
vos firt shmekndike yodles
fun a barg mit bloe neplen
in a shtot a vayter mit lamterns
iber teg mit gele zunen
iber teg mit groe himlen.
du bist troyerik vi a tratve
shtil un troyerik vi dos glik.
Mit dir veln yorn fargeyn
ver gedenkt di farloyrene yorn…
|
||||
10. |
||||
|
Ballad om ett svart plommonstop
Han kom i en hatt:
en rund, styv och svart
och med den runda hatten i båda händerna
mönstrade han länge sina skospetsar.
Och hatten dansade i hans hand:
kanske foxtrot kanske blues kanske tango
och det såg mycket fånigt ut
med det runda randsydda stopet...
Hon höll stelt tillbaka brösten:
trettio dagar med honom – trista dagar av plåt...
Och löjliga figurer på skyltar
hälsade också med runda stela hattar...
De vandrade sedan arm i arm:
en promenad – en bio – en dans –
och han sade till henne: söta du
och smekte plommonstopets brätte.
Och en gång föll ordet...
... Som betyder: nej – gå bort – för alltid...
... Men varför... Kanske ändå... Så plötsligt. ...
Plommonstopet dansar en sötsorglig tango.
Senare gick han gatan fram gick så länge som aldrig förr
och hans rock var som av metall
och hatten som av stel plåt...
Och alla blåa gator
alla broar passager och portar
kantades av plommonstop
alla män hade förstått honom...
Så gick hans lycka förlorad
en man i ett svart plommonstop:
... trettio dagar med honom lika trista som runda, fåniga hattar...
Balade fun a ahvartsn melonik
Gekumen iz er in a hut:
a kaylekhdikn a shtayfn a shvartsn
un dem rundn hut in beyde hent
lang gekukt oyf dem sama shpits shikh.
Un der hut hot getantst in zayn hant:
efsher foks efsher blus efsher tango
un oysgezen zeyer narish
der kaylekhdik geshveyfter melonik…
zi hot shtayf tsugehaltn di brustn:
dreysik teg mit im – nudne blekh-teg…
un narishe shild-figurn
grisn oykh mit kaylekhdike hit shtayfe…
gegangen zenen zey shpeter in orem:
a shpatsir – a kino – a tants –
gezogt hot er tsu ir: du zise
un getsertle fun melonik dem rand.
Un eynmol iz gefaln dos vort…
… hestes: neyn – geyt avek – shoyn of tomed…
… to farvos – efsher fort – azoy plutsim.
… der melonik tants a troyerik-zisn tango.
Shpeter gegangen iz er mit a gas
azoy lang gegangen vi nokh keynmol
un der mantl iz oyf im geven metaln
un vi fun blekh shtayfn der hut…
Demolt zenen ale bloe gasn
ale brikn pasazhn un toyern
oysgezetzt geven mit melonik-hit
ale mener hobn im farshtanen…
azoy hot farshpilt zayn glik
a mentsh in a shvartsn melonik:
… dreysik teg mit im zenen nudnne
vi hit kaylekhdike, narishe hit…
|
||||
11. |
Körsbärsröd sol
02:47
|
|||
|
Körsbärsröd sol
Igår blev solen körsbärsröd.
Ett stort körsbär blev solen
och luktade som hettan från gul metall,
som en metallisk genomträngande lukt.
I kvällens vita körsbärsträdgård
sprack det röda solkörsbäret ut.
Jag har sugit på det klibbiga köttet
av förlorade kvällar och obrukade dagar som på ett stort solkörsbär
med den genomträngande lukten av gula roströda trötta metaller.
karshnroyte zun
nekhtn iz di zun geven karshnroyt.
a groyse karsh iz geven di zun
un hot geshmekt mit geln metal fun hitsn,
mit a metalishn tsetsoygenem reyekh.
in dem vaysn karshngortn fun an´ ovnt
iz tseshprungn di royte zun-karsh.
ikh hob gezoygn fun dem klebikn fleysh
fun ovent farloyerene un teg umfarbroykhte
vi fun a groyser zun-karsh
vos shmekt mit dem tsetsoygenem reyekh
fun gele un rost-royte mide metaln.
|
||||
Förfallet Records Gothenburg, Sweden
Förfallet Records är ett oberoende skivbolag som arbetar med ljud och bild i en anda av ”gör det själv”.
Förfallet Records
vill vara ett forum för kritik av vår samtid och verka för uttryck som inte går i kommersialismens ledband. Kultur bör inte vara en vara bland andra och kan inte vara underställd kapitalets logik. Vi vill bidra till vårt gemensamma samtal om det som verkligen är viktigt.
... more
If you like Rektangeln är avståendets själ. Annkatrin Meyerson tolkar Debora Vogel, you may also like:
no place that feels like
by Ellis
Another devastatingly beautiful batch of indie rock confessionals from Ontario singer, producer, and multi-instrumentalist Linnea Siggelkow.
go to album
The experimental rock band's new record is as melodic and inventive as ever, but now with an even more honed sense of play.
go to album
Ross J. Farrar of Ceremony creates dubby outside punk evoking the minimalism of Young Marble Giants on his second solo record.
go to album
Have Some Shame
by don't get lemon
Gutsy New Romantic synthpop from Austin, Texas with hooks and heartache galore.
go to album
featured on Bandcamp Radio Apr 23, 2024
go to album
AMARGO
by Nina Maia feat. Chica Barreto
featured on Bandcamp Radio Apr 23, 2024
go to album
Dreamy indie rock a la Duster/Sparklehorse with interesting with dynamic shifts and subtle hooks to keep things moving along.
go to album
